En resa med det spanska lyxtåget är slow travel med lyxig komfort i tågvagnar från 1920-talet, medan landskapen i Galicien och Asturien glider förbi. Under resan görs stopp i kulturrika och charmiga städer.
Resedeklaration: Hannes resa och vistelse i Spanien bekostades av Spaniens statliga turistbyrå och RENFE. Organisationerna har inte haft något inflytande på artikelns innehåll.
Det gröna vintage-tåget tuffar iväg från Ferrols station i Galicien, medan cavan skvalpar i glaset. Tågets servitörer, klädda i blå byxor, vita skjortor och rutiga västar, har samlats tillsammans med oss för en välkomstskål i tågets salongvagn.
Vagnen är klädd med träpaneler och har lampetter på väggarna. De massiva träborden, med små bordslampor, är fastskruvade så att glasen inte riskerar att välta medan tåget slingrar sig fram i 50–60 kilometer i timmen.
Jag har checkat in på Costa Verde Express, ett lyxhotell på räls, där jag ska tillbringa de kommande tre dagarna och två nätterna medan tåget sätter kurs mot den asturiska huvudstaden Oviedo.
”Costa Verde Express har varit i trafik sedan 2020, efter att tågvagnarna från El Transcantábrico-linjen, som invigdes 1983, moderniserades. Det historiska tåget från 1927 är 224 meter långt. Det består av 13 vagnar och ett lok. Vagnarna består av salong, restaurang, sovvagnar, kök och personalvagn”, berättar tågguiden Joanna.
Costa Verde Express går normalt mellan Santiago de Compostela och Bilbao, och resan tar sex dagar. Jag har dock valt miniversionen, som är en perfekt förlängd weekendresa som pågår från torsdag till lördag.
Jag har en fantastisk utsikt från mitt fönsterbord, där bordslampan bara skapar en mysig stämning så att jag kan njuta av utsikten medan mörkret sakta sänker sig och mina spanska medpassagerare småpratar i bakgrunden. Tåget susar genom tunnlar, över broar, genom köksträdgårdar, över fält med betande kor och får, längs kusten och förbi bergen.
Galiciens och Asturiens kuster är frodiga, gröna och mycket pittoreska, så jag njuter av att jag under de tre dagar som resan varar kan ta in allt i lugn takt.
Dagliga guidade utflykter med engagerad personal
Resan började i pilgrimsstaden Santiago de Compostela, där vi checkade in på Spaniens äldsta hotell, det vackra parador-hotellet Hostal de los Reyes Católicos. Här välkomnades vi av reseledarna Joanna Wojcik och Carmen Alonzo Puente, som följde med oss under hela resan.
Santiago de Compostela är en bra knutpunkt med både en station för höghastighetståg och en flygplats. Det gör det enkelt för alla deltagare att ta sig dit, oavsett var i världen man kommer ifrån.
Efter incheckningen fick vi en guidad rundtur i Santiago de Compostela, som avslutades med en lunch på paradoren. Varje dag anordnas utflykter med lunch. Vi åker antingen med turistbuss eller går från stationen och äter lunch ute i städerna. Jag återkommer till utflykterna nedan i dagsprogrammet.
Efter lunchen åker vi med buss till Ferrols station, där tåget avgår.
”Tåget går på en gammal smalspårig järnväg som gruvarbetarna i Bilbao en gång använde för att transportera gods, och den järnvägen slutar i Ferrol”, berättar Joanna.
Vid tåget står en del av tågpersonalen redo att ta emot oss. Det finns totalt 42 anställda ombord på Costa Verde Express, som har plats för 48 passagerare, och några av dem har sett till att mitt bagage står klart för mig i sviten. Eftersom vi bara är 14 passagerare på min avgång är vi bokstavligen omgivna av serviceinriktad personal.
Gourmetmiddag med lokala inslag
Tåget har stannat i Viveiro, och efter ett besök i staden är middagen klar att serveras ombord på tåget. Tåget stannar varje kväll vid en station, där det först anordnas en utflykt. Därefter serveras middagen medan tåget står stilla.
Servitörerna har bytt till vita jackor och svarta byxor. Varje kväll serveras vi en fyrarättersmeny, tillagad av tågets kockar, som alla har erfarenhet från Michelin- och gourmetrestauranger. Menyn växlar mellan galicisk och asturisk mat i takt med att tåget passerar genom olika regioner, och fokus ligger på lokala råvaror och rätter.
Under resan fick jag bland annat njuta av massor av färsk galicisk fisk och skaldjur, såsom räkor, bläckfisk och torsk, samt mört kalv- och nötkött från Asturien. Vi bjöds också på galiciska och asturiska ostar. Den spanska nordkusten är rik på äpplen, så naturligtvis serverades det även en äppeldessert en kväll. Till det fick vi riktigt goda lokala viner.
Efter middagen kunde vi njuta av en kopp kaffe eller en drink och småprata med de andra passagerarna i loungen. Den sista kvällen ordnade tågpersonalen drinkar, gemensam dans och underhållning.
Svit med förstklassig service och väckning på morgonen
Det är dags att dra mig tillbaka till min svit. Korridoren i sovvagnen är smal, så jag måste ta mig fram i sidled. När jag stöter på en medpassagerare måste han gå in i sin svit medan jag passerar. Här finns inte plats för två personer samtidigt i korridoren.
Sviten består av en lädersoffa, ett litet bord, en garderob samt ett badrum med dusch. Jag har fått ett gratis paket med toalettartiklar, badrock och tofflor, så att jag kan göra mig i ordning inför natten.
Under middagen har personalen sett till att fälla ut min soffa till en 120 cm bred säng. Den tar nu upp större delen av sviten, men det är mysigt här. Trots att sviten har moderniserats med bland annat badrum är den elegant inredd i 1920-talsstil, och jag känner mig som en fin dam från en svunnen tid på weekendresa.
Jag sover gott och djupt i min säng medan tåget står stilla på stationen. Tåget går inte på natten, just för att passagerarna ska kunna sova gott.
Klockan åtta nästa morgon väcks jag av ”Campanilla” (morgonklockan). En av tågets anställda går genom sovvagnarna med en stor mässingsklocka och väcker oss.
Efter ett varmt bad är jag redo för frukostbuffén, som står uppdukad i matsvagnen. Här finns allt som en hungrig mage kan önska sig på morgonen. Tortilla (spansk äggkaka), skinka, frukt, yoghurt, croissanter, nybakat bröd, ostar och lokala korvar. Dessutom nybryggt kaffe, te och färskpressade juicer.
Medan jag njuter av frukosten sätter tåget kurs mot nästa station, där vi stiger av och gör oss redo för dagens utflykt. Och medan vi är ute på utflykten fortsätter tåget till nästa station, där vi hämtas efter utflykten. Så fortsätter dagsrytmen på lyxtåget tills vi når ändstationen i Oviedo.
Trots att tågresan är kort är den fullspäckad med spännande upplevelser i städer i norra Spanien som ofta passerar obemärkt förbi. Ändå gav tågresan mig en känsla av att ha haft gott om tid, och jag kände mig både utvilad och avslappnad när jag klev av tåget. Det är en resa som jag gärna gör om när jag återigen behöver lite extra självförnöjelse.
Dagsutflykter med Costa Verde Express
Dag 1: Santiago de Compostela och Viveiro
Ett par pilgrimer har nått slutmålet för sin vandring och får en välbehövlig vila på Santiago de Compostelas huvudtorg, Plaza del Obradoiro, där vi träffar guiden Manuel.
I århundraden har pilgrimer avslutat sin vandring längs den berömda Jakobsvägen i stadens katedral, där Sankt Jakobs reliker förvaras. Katedralen i Santiago är över 8 000 m² stor och har byggts ut flera gånger. Därför är den byggd i flera stilarter, såsom romansk, plateresk och neoklassisk. Torget omges också av biskopspalatset och hotellet Parador de los Reyes Católicos. Här äter vi lunch i den vackra källaren efter rundvandringen.
Först tar vi en promenad i de smala gågatorna runt katedralen. Här finns vackra torg, massor av kaféer och souvenirbutiker i Galiciens huvudstad, som har cirka 95 000 invånare, varav en stor del är studenter. Vi besöker också den fridfulla innergården i klostret San Martín Pinario, som är stadens näst största religiösa monument.
Viveiros gamla stadsdel och påskfirandet
Tåget stannar i den galiciska staden Viveiro för natten, och före middagen besöker vi den gamla stadsdelen tillsammans med den lokala guiden Maria. Vi möter henne vid stadsporten, Carlos den 5:e, som är en av de få delar som finns kvar av Viveiros gamla stadsmur.
Viveiros gamla stadskärna är full av charmiga gator och torg och utgör ett vackert exempel på nordspansk arkitektur. Den kännetecknas av sina gallerier i trä och smidesjärn, som släpper in solen i det kyliga norr.
Viveiros årliga påskprocession är berömd. Framför kyrkan San Francisco, ett före detta kloster, står tre skulpturer som symboliserar de brödraskap som deltar i påskprocessionerna.
Dag 2: Playa de las Catedrales, Ribadero och Luarca
Första stoppet är Playa de las Catedrales (Katedralernas strand), ett av de mest berömda naturverk på nordkusten.
Stranden ligger 10 km från staden Ribadeo och heter Augas Santas. Den kallas katedralernas strand eftersom klipporna har formats till över 30 meter höga pelare, valv och bågar som liknar spirande kupoler. När man går på stranden känns det som att befinna sig i mittskeppet i en katedral.
Eftersom det är högvatten den dagen jag besöker stranden innebär det tyvärr att valvformationerna inte syns. De kan bara ses vid lågvatten. Trots det är stranden ett vackert besöksmål. Jag känner verkligen naturens kraft och storhet, och utsikten här är hänförande.
Vi fortsätter till den närliggande staden Castropol, där vi äter lunch på restaurangen Casa Vincente medan vi njuter av utsikten över floden Eo, som utgör en naturlig gräns mellan Galicien och Asturien.
Kolonialstaden Ribadeo
Ribadeo ligger vid floden Eos strand, i den galiciska provinsen Lugo, som gränsar till Asturien. Det är lugnt på stadens största torg, Plaza de España, när vi anländer på förmiddagen. Det öppna torget, med träd och gräsmattor, omges av färgglada, ståtliga hus.
Ribadeo är känt för sina hus i kolonialstil, de så kallade »indianos«. De härstammar från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Hit återvände en del av stadens emigranter (indianos) från Sydamerika, framför allt Argentina, med rikedomar och bygglust. Förutom att bygga herrgårdar för eget bruk moderniserade de hela staden, utsmyckade fasaderna och bidrog till kulturlivet samt till uppförandet av skolor och företag.
Ribadeos lilla hamn (Puerto de Porcillán) har haft stor betydelse för staden ända sedan romartiden och var en av de viktigaste hamnarna längs den kantabriska kusten under 1800-talet. Idag ligger här fritidsbåtar och fritidsfiskebåtar, och hamnen omges av flera fiskrestauranger som många pilgrimer gärna besöker.
Den vita fiskebyn Luarca
Tåget har gått från Ribadeo till Luarca, och vi har tid för en panoramatur runt Luarca med bussen innan middagen på tåget. Luarca är en vitkalkad fiskeby, som är den vitaste staden längs hela den asturiska kusten. Staden genomkorsas av floden Negro och är känd för sina många broar.
Här finns flera vackra stränder och höjdpunkten på vår tur är utsikten över den ovala fiskehamnen och marinan. Det är en otroligt vacker syn att blicka ner över de gungande fiskebåtarna och ljusen från de många fiskrestaurangerna från utsiktsplatsen högst upp i staden, medan mörkret sänker sig.
Vi hoppar återigen på tåget, som hämtar upp oss i den asturiska kustorten Cudillero (som vi dock inte besöker). Härifrån åker vi till ändstationen Oviedo, där vi tillbringar vår sista natt.
Dag 3: Oviedo
Efter frukosten avslutar vi med en guidad tur i Asturiens huvudstad Oviedo.
”Oviedo har 280 000 invånare och har varit en viktig etapp för pilgrimer långt innan Santiago de Compostela blev känt”, berättar Carmen när vi står framför stadens katedral San Salvador.
Pilgrimer har besökt katedralens betydelsefulla samling av reliker sedan 800-talet. Här finns bland annat Asturiens segerkors från slaget vid Covadonga, som inledde återerövringen. Spaniens äldsta pilgrimsled, Camino Primitivo, går från Oviedo till Santiago.”
Oviedo är särskilt känt för sina vackra gator och torg med färgglada hus och hundratals skulpturer. Klassiska nordspanska hus med träbalkonger och gallerier blandas med imponerande herrgårdar i stadens gamla centrum. Plaza Trascorrales hör till de vackraste. Här står en berömd bronsskulptur av en mjölkflicka med sina åsnor, som symbol för den tid då kvinnor från landsbygden begav sig till staden för att sälja mjölk, omgiven av en färgsprakande palett av byggnader med restauranger.
När tågresan var slut valde jag att övernatta på Soho Boutique i Oviedo, så att jag skulle ha lite mer tid att utforska den vackra staden innan jag flög hem dagen efter.
Om resan med Costa Verde Express
- Costa Verde Express är ett moderniserat, historiskt tåg från 1927 som trafikerar längs norra Spaniens gröna kust. Den ursprungliga (långa) sträckan från Santiago de Compostela till Bilbao tar sex dagar.
- Miniversionen tar tre dagar med start i Santiago de Compostela och slutdestination i Oviedo. Den korta sträckan körs endast några gånger om året – främst i oktober.
- Min resa på tre dagar kostade 4 600 euro. För två personer kostar det 5 200 euro i en delad svit.
- I priset ingår frukost och gourmetmiddagar på tåget, välkomstdrinkar, toalettartiklar, guidade utflykter samt lunch på restaurang i de städer man besöker.
Läs mer, hitta avgångar och köp biljett på trencostaverdeexpress.com
